Föreningen Naturbruk
  
 
 »   Nyheter
 »   Kalender
 »   Forum
 »   Verksamhet
 »   Styrelse
 »   Bildarkiv
 »   Protokoll
 »   Avgifter
 »   Stadgar
 »   Rapporter
 »   Länkar
 »   Frågor och Svar
 »   Besöksfrekvens
 »   Om webbplatsen
 »   Startsidan

 »   Admin
  
Rapporter

Här publiceras rapporter av intresse för föreningens medlemmar. Författaren ansvarar ensam för innehållet. Klicka på en ikon för att öppna aktuell rapport!
Lärobok Naturkultur 2016-06-16
Här finner Du anvisning om hur Du skall sköta skog för att samtidigt optimera såväl nytta som inkomst av Din virkesodling. Vill Du ha hjälp och råd bör Du kontakta någon person med certifikat i Naturkultur. Dessa hittar Du på nätet http://www.hyggesfritt.se/
Den svenska modellen
Modern teknik i form av laserskanning, multipsektral analys, drönare, luftskepp och robotar gör att virke kan skördas utan någon påverkan på skogsmarken och att det kan transporteras flytande på luft. I en naturligt skiktad skog hämmas de unga träden, vilket ger sågvirke av högsta möjliga kvalitet, med liten andel ungdomsved, få och små kvistar och jämn årsringsutveckling från kärnan till barken. Eftersom hög produktion av värdefullt virke åstadkommes när den skiktade skogen hålls tämligen öppen med låg stående kubikmassa, sammanfaller både industrins, skogsägarens och naturvårdarens intressen på ett lyckligt sätt vid skötsel av skog enligt de nya vetenskapliga rönen. Mycket talar för att vi snart får uppleva att enskilda träd beskrivs och att konkurrensen mellan träden regleras genom användning av redan tillgänglig teknik i form av laserskanning. Då kan kvistade trädstammar lyftas rakt upp ur skogen och fraktas direkt till sågverket för att sönderdelas efter att hela stammen röntgats. Hänsyn till klimat, biodiversitet och ekonomi tvingar oss till kontinuerligt skogsbruk bedrivet med helt ny teknik.
Inbjudan till IKEA
Denna inbjudan har skickats till VD Peter Agnefjäll och till grundaren Ingvar Kamprad. Vi är en grupp vetenskapsmän och företagare som erbjuder företaget att få sin logga på undersidan av luftskeppet SkyLifter, när vi lyfter trädstammar rätt upp ur skogen och transporterar dem genom luften till sågverket. Oslo kommun sköter sin närskog enligt principen Liberich.
Avstånd mellan befriade träd
Med fyra illustrerade exempel visas hur en triangelformade del av ekosystemet utnyttjas av tre dominerande träd. När avståndet mellan träden är litet blir tillväxtresurserna inom området så hårt utnyttjat att tillväxten i varje dominant blir mycket liten. Dominanterna uppnår då ekonomisk mognad vid låg diameter, vilket medför att drivningsnettot per kubikmeter i skörden blir låg. Vid trängsel mellan dominanter blir det inte heller några tillväxtresurser över för sådana mindre träd och plantor som så småningom skall stå redo att ta över resurserna när en dominant skördas. Det är först när avståndet mellan dominanterna är så stort att konkurrensens räckvidd inte täcker hela ytan inom triangeln, som det finns plats för fri utveckling av någon planta eller rekryt. Ur ekonomisk synvinkel är det riktigt att ge dominanter med mycket stort potentiellt värde ett större avstånd till andra dominanter än det som är standard på den aktuella boniteten.
Brev till Norra Skogsägarna
Era medlemmar kommer snabbt att inse möjligheten att fördubbla sitt ekonomiska netto av virkesodling eftersom detta sker omedelbart vid nästa avverkning. Inte genom ökade inkomster, utan genom minskade kostnader. På sikt ökar inkomsterna för skogsägarna ännu mer, tack vare leverans av timmer och massaved med högre kvalitet. Norra Skogsägarna bör, enligt min mening, snarast möjligt fortbilda sin personal, så att den kan svara upp mot medlemmarnas efterfrågan på Naturkultur. Jag har redan skapat en organisation med Certifierad personal (http://www.hyggesfritt.se/) som ögonblickligen kan medverka i kurser, både för personal och för skogsägare. En lärobok finns tillgänglig såväl som material till kurser (http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter.asp )
Hög volymproduktion i plockhuggen tallskog
I ett stort fältförsök i Piellovare (Jokkmokk), på 400 möh vid polcirkeln, kan en kalhuggen parcell, jämföras med en annan där skogen lämnades orörd. I två parceller tjänade Sveaskog stora pengar genom att plocka ut halva virkesvolymen i form av större träd. Där stora luckor uppstod växer nu tall och gran som planterades direkt i mossan. Avverkningen gjordes 1993 och inventeringar gjordes både före och flera gånger efter avverkningen, 1991, 1995, 1999, 2005. Volymtillväxten i den kraftigt utglesade skogen, var redan 5-12 år efter plockhuggningen 87 % av den i tät orörd skog. Skogsstyrelsen har publicerat dessa resultat. Flygbilder visar tillståndet 13 och 18 år efter anläggningen. På den markberedda och planterade kalytan har produktionen hittills varit nära 0 % av den i orörd skog. Överlevnaden av planterade plantor är bättre inne i den glesa skogen än på kalhygget. Om Sveaskog övergår från kalhuggning till plockhuggning+berikande plantering, tjänar bolaget troligen dubbelt så mycket på sin virkesodling, eftersom de flesta kostnader för återväxt undviks. Marken förblir ostörd av markberedning, den biologiska mångfalden bevaras, rennäringen gynnas genom bevarat bete av både hänglav och marklav.
Brev till landsbygdsministern
Brev från Mats Hagner till Sven-Erik Bucht som handlar om hans arbete med ett Nationellt skogsprogram. Brevet inleds med en kommentar av Peter Lohmander. Brevet slutar på följande sätt: Jag tror att Ditt arbete med skogsprogrammet har kommit för långt för att inställas. Du kan nu välja att låta det pågå som planerat utan min inblandning, eller inbjuda mig att delta. Om du väljer det senare alternativet bör Du noga studera vad som händer när jag presenterat de hypoteser som vetenskapligt verifierats. Koncensus kommer sannolikt inte att uppnås i Ditt programråd, och då blir det kanske omöjligt att enas om ett Nationellt Skogsprogram.
Näringsdepartementet
Här ligger de bilder som Mats Hagner presenterade som Power Point vid föredragningar hos Näringsdepartementet, Miljödepartementet och hos Riksantikvarien den 13 och 14 Augusti 2015. Utöver dessa bilder visades en film som skildrar luftskeppet Skylifter som fraktar stora trädstammar över ett jungfruligt landskap.
Skogspolitik i tiden
Efter personligt besök och diskussion med både närings- och miljödepartementet i augusti 2015 har Hagner skrivit denna rapport som innehåller beskrivning av skogens produkter, tillåtna skogsbruksformer samt en gammal skogsbruksform som bör återupplivas. Han ger rekommendationer om skogsvårdslag, forskningsanslag, utbildning, utrensning av forskare och administratörer, samt om rättsväsendet.
Konsekvenser av svenskt system för forskningsanslag
Albert Einstein skulle inte haft en chans till framgång i Sverige På alla upptänkliga sätt försöker skogsforskare förhindra att alternativ till trakthyggesbruket skall framstå som bra. Skälet är att man som skogsforskare måste vara populär för att få anslag
Exkursioner 2015 och 2016
Fältförsöket Piellovare på Sveaskogs mark strax söder om Jokkmokk visar att plockhuggning i vanlig tallskog efter 20 år resulterat i acceptabel virkesproduktion, större långsiktiga inkomster och en ypperlig miljö för renar och för andra brukare av skogsmark. Se även en tidigare presenterad rapport om försöket i Piellovare.
Hyggesfritt kan vara framtiden
Första sidan av VästerbottensKuriren 150310 domineras av denna rubrik. Johannes Persson i Vindeln har fått godkännande av Skogsstyrelsen. En virkesköpare finansierar avverkningen för att lära sina entreprenörer att plockhugga. Detta föranledde Mats Hagner att varna Johannes för Volymblädning som rekommenderas av skogsmyndigheten, att be professorer i arkeologi att stoppa markberedning, samt att meddela tre ministrar att man nu kan införa en bättre typ av skogsbruk i Sverige.
SLUs replik i Expressen
SLU försöker slingra sig ur sitt misstag att censurera Hagners 35 eböcker, genom att påstå att han inte var verksam inom universitetet efter sin pensionering. I verkligheten vittnar SLUs register över personal att Hagners verksamhet upphörde först 2012-12-31. Den påbörjades år 2000 vilket intygas av dåvarande prefekten på institutionen skogsekonomi, Peter Lohmander.
Censur vid SLU
SLU tillåter inte att kalhyggeskritiska vetenskapliga rapporter finns tillgängliga för allmänheten i skogsbiblioteket. Universitetets ledning har till och med gått så långt att 36 rapporter, som tidigare funnits tillgängliga, har raderats. Academic Rights Watch har granskat fallet och kritiserar nu universitetet väldigt starkt. Slå länken: http://academicrightswatch.se/?p=1376 Där står bl.a. ”Hagner har dokumenterat ärendets utveckling (( se nedan bland rapporter ”Överklagan till kammarrätten 2013)) Dokumenten visar bl. a. att Hagner agerat föredömligt och försökt få till stånd en saklig debatt kring kalhyggesbruk på SLU, där man dock från ledningshåll verkar vara helt ointresserad av vetenskaplig dialog, även kring de mest väsentliga ting.”
Brev till miljöministern 2/2 2015
Jag råder Er att, till en början, utreda om jag har rätt i två centrala påståenden: **Data från riksskogstaxeringens tillfälliga provytor har använts för att skapa modeller för prognoser om skogarnas tillväxt. Detta har lett till att prognoserna är felaktiga. (Bilaga 1). **De långliggande försöken med blädning visar att högsta möjliga produktion av virke uppnås när skogen har en naturlig blandning av stora och små träd och när virkesförrådet är lågt. (Bilaga 2) Jag rekommenderar att jag inledningsvis, vid ett personligt möte, i lugn och ro får informera om föreliggande sakförhållanden
Giant leaps in forest management
Today, silvicultural operations can be planned and executed much more precisely and sensitively than was previously possible, using techniques such as laser scanning from aerial platforms or the ground. Lighter than air (LTA) vessels could be used to lift tree stems from the forest and transported directly through the air to the saw mill, with no ground disturbance. Robots could be constructed to debranch and debark standing trees, again with minimal disturbance. In addition, computer-aided thinning could be based on characteristics of tree-groups rather than stand means. Using such techniques forest management could take a giant leap to maintaining forests mimicking natural ecosystems, in which big trees are constantly dying (removed) and thus liberating smaller trees from suppression, without losing productivity. Furthermore, as LTA-vessels can move very easily, mature trees could be harvested simultaneously over large forested areas. Thus, the value of harvested wood could be dramatically increased.
Gallring o Röjning
Här är en kortfattad instruktion till hur gallring och röjning utförs enligt principen Naturkultur, dels i text, dels i illustrerad form.
Alternativ till hyggesbruk
I en desperat debatt om alternativ skogsskötsel hävdar SLU att man skall betrakta fröträdsställningar, eller små kalhyggen som hyggesfria metoder. Skogsstyrelsen rekommenderar volymblädning som ett hyggesfritt alternativ. Denna metod liknar den ”dimensionshuggning” som man tillämpade i början på 1900-talet, och den fick förödande konsekvenser. Metoden bör förbjudas. Alternativet, som ger skogsindustrin råvara i största möjliga mängd och virke med högsta möjliga kvalitet, heter bruk av naturligt skiktad skog enligt metoden Naturkultur.
SLU-kurs i Hyggesfritt
Denna kurs handlade till 90 % om hur man skall få småplantor i en skiktad skog att födas och att växa. Eftersom den ekonomiska poängen med ständig gallring i stället handlar om att allokera maximalt med tillväxtresurser till ”nästa-skörds-träd”, måste forskarna på SLU utsättas för en grundläggande omskolning. För att få optimal monetär avkastning måste dominanterna (de största omogna träden) slippa konkurrens från lika stora träd (huvudkonkurrenter). Det svåraste med kontinuerligt skogsbruk är därför, att med ledning av platsens: bördighet, konkurrensens räckvidd, viltets skadegörelse och de omogna trädens potentiella värde vid full storlek (ekonomiska konsekvensen av art, grenighet, krokighet, skador), avgöra trädgruppens storlek och antalet rekryter.
Skogsstyrelsens Info om Hyggesfritt
Skogsstyrlesens information om hyggesffritt 27 maj i Umeå var så undermålig, att man kan ana ett underliggande syfte. De skötselformer, som myndigheten nu tillåter, leder till så dåliga resultat att politikerna så småningom blir tvingade att sätta stopp för hyggesfritt skogsbruk. Det är bara att hoppas att tillräckligt många skogsägare har hunnit prova den hyggesfria metoden Naturkultur innan dess. De stora fördelarna man då kan uppvisa, i ekologi, biodiversitet, rekreation, jakt, klimat, virkeskvalitet och ekonomi, får i så fall politikerna att, såsom i andra länder, förbjuda kalhyggesbruk.
SLU ger falsk information
Politiker ifrågasätter nu den svenska skogsvårdslagen, som tvingat myndigheten att åtala skogsägare som brukar sin skog genom återkommande gallringar i stället för genom kalhuggning. Skogsstyrelsen begärde därför en utredning om virkesproduktionen i skiktad skog av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. I utredningen hävdas att skiktad skog måste behandlas så att virkesförrådet hålls på hög nivå därför att tillväxten annars blir för låg. Därigenom anses texten i nuvarande skogsvårdslag kunna bibehållas utan förändring. Slutsatserna i utredningen grundar sig på enkel okulär analys av punktsvärmar, som vid närmare granskning i detta arbete, visar sig motivera helt motsatta slutsatser. En djuplodande multidimensionell statistisk analys visar resultat som kullkastar hela ”den svenska modellen för skogsbruk”. Hög tillväxt uppnås nämligen om skogens naturliga skiktning bibehålls genom kontinuerligt skogsbruk, samtidigt som virkesförrådet hålls lågt. Tyvärr tycks utredningens arbete vara grundat på ett vetenskapligt medvetet falskt motiv, som understöds av både universitetet och skogsmyndigheten
Datoriserad gallring
Oslo kommun har med hjälp av FORAN och laserskanning gjort en ytterst detaljerad karta i tre dimensioner över hela skogen, 18 000 ha, runt huvudstaden. Varje träd finns koordinatsatt och värderad i antal sågstockar. Med en datormodell som föreslår gallring enligt Naturkultur, kompletterad med manuell korrigering av en certifierad skogsman, kan man förenkla trädmärkning och öka sitt ekonomiska resultat. Avverkningsmaskinen väljer koordinatsatta träd som inte behöver färgmärkas. Träden kan säljas till högstbjudande redan innan de avverkas
Nationalekonomiska vinster med Naturkultur
Om hyggesfritt skogsbruk i form av Naturkultur får ersätta det nuvarande hyggesbruket blir effekterna mycket positiva för glesbygden och för landet. Skogsägarna kan placera ytterligare 8 miljarder kronor per år på banken, dessutom får skogsindustrin större inkomster på grund av bättre råvara. Utöver detta tillkommer bland annat att skogarna binder väldigt mycket mer koldioxid.
Ekonomiskt resultat av Naturkultur
I ett stort försök utanför Umeå jämförs plockhuggning med kalavverkning. Efter 21 år har ungskogen på kalhygget ännu inte uppnått något positivt drivningsnetto. De plockhuggna områdenas drivningsnetto ligger på 26-31 tusen kr/ha och det är dags för nästa inkomstbringande gallring. Genom fortsatt plockhuggning kommer markägaren att uppnå en långsiktiga nettoinkomst som blir 1.7 gånger så hög som om han fortsätter med kalhuggning.
Höstexkursionen 2013
SKOGENS höstexkursion 2013, som var ett mycket dyrt evenemang för hundratalet deltagare, klargjorde att skogsstyrelsen är bra på att hålla dialog och att försöka upprätta målbilder. De verkligt nyttiga nyheterna, för dem som skall sköta skog, fördoldes medvetet av arrangörerna och av föredragshållare från SLU.
Varför kalhugga ?
Befriande gallring utfördes i ett stort försök strax norr om Umeå 1991. Både stora och små träd reagerade positivt på det ökade utrymme de fick. Bolaget Holmen har fått 4-20 % ränta på sin investering i form av träd i olika storlek. Det var alltså fördelaktigt att lämna de omogna träden i stället för att, som avsikten var, kalhugga och bekosta efterföljande återväxtåtgärder.
Brev till Rektor för SLU 130306
Mats Hagner berättar i ett fem sidor långt brev bl.a. om att otestade hypoteser ligger bakom kalhyggesbruket och skogsvårdslagen. Skogsfakulteten tillåter brott mot tryckfriheten och har tillåtit forskare att medvetet sprida falsk information till studenterna. Allt är en följd av ett felaktigt system för tilldelning av forskningsanslag. ”Såsom rektor måste Du göra något åt det forskningsetiska förfall, som skogsfakulteten drabbats av under lång tid. Ditt eftermäle blir gott om Du tar i med hårdhandskarna, eftersom detta gagnar hela skogsnäringens verksamhet, och vårt skogsekosystem. På sikt förbättras skogsforskningens rykte och dess effektivitet.”
Hagners Synd mot skogsnäringen
Mats Hagner berättar kortfattat vilka synteser om skogsbruk, som blivit resultatet av hans egen forskning och av litteraturstudier. Synteserna är mycket olika dem som andra forskare dragit, vilket uppfattats som ett angrepp på kollegor och på hela skogsnäringen. En sann forskare bör givetvis sprida den kunskap som föranleds av vetenskapliga resultat, oavsett vad omgivningen tycker.
Överklagan till kammarrätten
Detta mål handlar om ifall kalhyggesbruket i Sverige är vetenskapligt motiverat. Forskarna på SLU har ansvaret för den skogsvårdslag som skapades 1950 och i stort ser likadan ut idag. Jag var själv som professor redan på 1970-talet mycket entusiastisk anhängare av kalhyggesbruk. Mina studenters tvivel på kalhyggesbrukets ekonomi gjorde att jag började utforska om hypoteserna stämde. Mina litteraturstudier, och småningom mina egna fältförsök med kontinuerlig gallring, dvs. alternativet till kalhyggesbruk, har avslöjat mycket stora brister i mina forskarkollegors arbeten. Mats Hagner i januari 2013
SLUs fakultet tillåter brott
Antingen har Lundqvist gallrat data, vilket är ett brott mot tryckfrihetsförordningen och mot SLUs egna regler, eller så ljuger dekanus när han säger att ”någon sammanställning av data från blädningsytor från 1989 finns inte vid SLU”. Dekanus, vars främsta uppgift är att se till att forskning och undervisning vid SLU bedrivs enligt en hög etisk standard, borde rimligen ha svarat Mats Hagner: ”Vi beklagar den censur och bestraffning som drabbat Dig som gästforskare vid institutionen skogsekonomi. Vi överväger att avskeda Lars Lundqvist och chefsjuristen Lennart Jonsson eftersom de inte iakttar de grundläggande etiska regler som åvilar varje anställd på SLU. Vi utser en ny prefekt vid skogsekonomi. Vi uppmanar också SLUs bibliotekarie att omedelbart registrera den rapport som censurerats och att återställa de eböcker som raderats.”
Skogsfakulteten SLU
Dekanus påstår att fakulteten aldrig fattat beslut om att censurera och radera skrifter av Mats Hagner. Fakulteten ber inte om ursäkt för att så har skett. Dekanus påstår att någon sammanställning av material från de blädade ytorna som följts i 60 år inte finns på SLU. Hagner svarar med att rekommendera fakulteten att åtgärda de olagliga handlingar som ett kollektiv av forskare utfört, och kräver att SLU lämnar ut den sammanställning av data som bevisligen fanns hösten 2012, då Lars Lundqvist publicerade dessa i en utredning överlämnad till skogsstyrelsen.
Till rektor för SLU om Censur
Brevet från Mats Hagner ger en bakgrund och förklaring till varför SLU:s forskare är rädda för de vetenskapliga resultat som kommit fram från SLU:s blädningsförsök. Dessa har behandlats under 60 år och gallrats vart tionde år. Genom försiktigt uttag av mogna träd har det i jämförelse med kalhyggesbruk producerats mer virke, bättre virke och blivit ett bättre ekonomiskt utbyte. Problemet är att SLU:s forskare försöker undvika att resultaten blir kända genom att censurera Hagners alla vetenskapliga artiklar, som redan arkiverats i skogsbibliotektet. Hagner anmodar rektor att vända skandalen till något positivt genom att via politiker arbeta för ett nytt system för tilldelning av forskningsanslag. Roten till det onda är nämligen att forskare måste vara populära inom skogsnäringen för att få anslag.
Fullskiktad tallskog
Monika Stridsman, GD, Skogsstyrelsen Bifogat finner Du en glad hälsning och en vacker bild på en fullskiktad tallskog. Dokumentet är ett bidrag till skogsstyrelsens önskemål om kunskaper rörande skötsel av svensk skog. Med vänliga hälsningar Mats Hagner
Röj så att krontaket blir mycket ojämnt
Ett försök med röjning i en sydsvensk tallskog visar att det går att uppnå både dubbelt långsiktigt drivningsnetto och mycket hög timmerkvalitet genom att göra tallskogen så ojämn som möjligt i fråga om trädstorlek.
Sveaskog, förändra ert skogsbruk
Med anledning av Sveaskogs charmoffensiv, riktad till politiker och journalister, skriver Mats Hagner till bolagets styrelse. Innehållet bevisar att Sveaskogs sätt att bruka skogen leder till en försämring av skogsnäringens råvarubas. Produktionen sjunker och virkets kvalitet försämras. Uppmaningen är att styrelsen låter tjänstemännen granska de refererade vetenskapliga skrifterna och därefter presentera slutsatser som är opåverkade av det man tidigare gjort.
Sveaskogs Charmoffensiv
Den svenska modellen i Sveaskogs tappning presenteras nu med charmiga exkursioner för folk från riksdag och media. Att utglesning av skog är bättre en kalhuggning är dock skogschefen Herman Sundqvist väl medveten om. Hans eget doktorsarbete och ett stort fältförsök på bolagets mark i Kåbdalis visar att den svenska modellen skyndsamt bör ersättas, eftersom naturkultur visat sig ge mer virke och bättre virke med större intäkter till skogsägaren. Dessutom gynnas rennäring, klimat, biodiversitet, fornlämningar, jakt och mångbruk.
Fördubbla nettot av virkesodling
Hyggesfritt skogsbruk är tillåtet och skogsstyrelsen har utsett en tjänsteman i varje distrikt som rådgivare. De som tillämpar myndighetens modell kommer snabbt att uppleva betydande inkomstförstärkning. Tyvärr är risken stor att metoden genomförs av oseriösa entreprenörer som saknar kunskap.
Ny skogslag
I mitten av en stor lucka, dit träden inte når, måste skogsägaren komplettera med återväxt. Detta skall vara kärnan i en framtida förenklad skogsvårdslag, som då blir tillämpbar oavsett på vilket sätt skogen sköts.
Seminarium för riksdagsmän
Skogens framtid. Jag förutspår en ljus framtid för svensk skogsnäring. En fördubbling av skogsägarnas netto av virkesodling kan åstadkommas, vilket medför att ytterligare 9 miljarder kronor per år hamnar i skogsägarnas fickor (Bilaga 1). Genom en övergång till kontinuerligt uttag av mogna träd, kompletterad med borttag av dåliga mindre träd och med plantering i luckor, förbättras både industrins råvara och skogsägarnas intresse av vad de odlar. Underlaget för ecoturism försvåras inte av fula kalhyggen, samtidigt som hänsyn kan tas till klimat, biodiversitet och rennäringen. Vissa arbetstillfällen i skogsbygderna försvinner, men infrastrukturen förbättras av ökade inkomster från skog, samt från ett nytt behov av specialutbildade skogstjänstemän. Utbildningsresurser krävs men kostnaden för denna uppvägs med råge av att skogen och råvaran förbättras. För att underlätta det paradigmskifte, som redan inletts, måste skogsvårdslagen skrivas om (Bilaga 2).
Öppet brev till statsministern från Mats Hagner
Detta brev är undertecknat av ytterligare 24 personer. Åtalet mot Harald Holmberg, rörande brott mot skogsvårdslagen, lades ned en månad före rättegången. Skogsmyndigheten ville troligen undgå den prestigeförlust den skulle drabbats av när han bevisat, att lagens följdparagrafer strider mot den första paragrafen, som säger att skog skall skötas så att den långsiktigt ger hög avkastning. Ett resolut ingripande av Dig kan tvinga alla berörda att besinna sig och analysera materialet som jag och andra professorer enat oss om i försvaret av Holmberg. Tillsätt en utredning styrd av politiker utan bindning till det konventionella skogsbruket. Då kommer vi snart, liksom man redan gjort i Tyskland och Danmark, att öppna för alternativa former av virkesodling.
CO2 och skogsbruk
Hyggesfritt minskar det svenska samhällets emission av CO2 med en fjärdedel. Förmultning under kalmarkstiden och reducerad stormfällning är huvudskälen. Om avverkning och transport av virke till industrin sker med heliumfyllda ballonger reduceras emissionen från denna verksamhet med 99 %, och samtidigt uppnår man en mängd andra fördelar.
Luftburen transport räddar klimatet
Med hjälp av heliumgas kan transporter ske nattetid från dörr till dörr utan att någon människa styr. GPS och datorstyrning gör detta möjligt att förverkliga omedelbart. Luften bär lasten. Vägar och broar blir onödiga. Skogen får växa ostörd av trädfällning och av tunga traktorers destruktion av mark. Tekniken skall givetvis användas även inom andra områden än skogsbruk. Se även ”Giant leaps...”
Idealiskt skogsbruk
Ett idealiskt skogsbruk uppstår om man brukar skiktad skog kontinuerligt genom att skörda mogna träd och friställa välformade omogna träd. Gamla felaktiga hypoteser ligger bakom kalhyggesbruket. Nya rön motiverar en övergång till bruk av skiktad skog. Det sistnämnda ger -- mer virke --bättre virke -- fördubblat netto. Fem professorer har vittnat. Om möjligt bör träd skördas med luftburen teknik
Exkursion 14/6 Föredrag Harald Holmberg
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?
Tingsrätten Lycksele, Inlagor
Vid den av åklagaren inställda rättegången mot Harald Holmberg, som skulle hållits den 14 juni 2011, skulle bifogade inlagor ha lämnats in, och därmed blivit allmänt tillgängliga. De visar att Harald Holmbergs skogsskötsel ger en naturlik skog som räddar miljön, klimatet och renbetet. Fem professorer intygar också att det ger mest virke, bäst virke och högst drivningsnetto. De visar också att skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram saknar vetenskaplig grund och att lagens §5, §6 och §10 strider mot §1. De visar att maskinell markbedning är onödig, både på kalhyggen och i skogens luckor. De visar slutligen att skogsvårdslagen ända sedan 1950 tyvärr har minskat de svenska skogsägarnas nettoinkomst med 7 miljarder kronor per år, dvs sammanlagt 420 miljarder.
Rättegång 14 juni
Här illustreras det skogsbruk som skogsstyrelsen försöker tvinga Harald Holmberg att tillämpa, samt det skogsbruk som han tillämpat i tjugo år. Naturkultur ger högst avkastning, gott virke, stor biodiversitet, gott mångbruk samt vård av klimat och fornminnen.
Låt skogen göra jobbet
Professor Anders Lindroth vid Lunds universitet har gjort beräkningar av vilken ökad bindning av CO2 man kan åstadkomma genom ändrad skogsskötsel. En åtgärd som skulle vara positiv ur flera andra miljösynpunkter vore att gå över från dagens ”kalhyggesbruk” till ett ”kontinuitetsskogsbruk”. Dagens kalhyggesbruk medför att skogen släpper ut mera koldioxid till atmosfären än det som tas upp under ungefär 15 procent av omloppstiden. Det tar cirka 30 år innan förlusterna har hämtats igen. Det finns idag utarbetade koncept till ett mera kontinuerligt skogsbruk vid vilket man hela tiden håller en så tät skog som möjligt. Det medför att stora mängder koldioxid hela tiden tas upp från atmosfären. En uppskattning av vad det skulle kunna innebära ger vid handen att upptaget av koldioxid kanske skulle kunna öka med i storleksordningen 50-100 procent. Om detta skulle genomföras rakt av i Skogssverige skulle nettoupptaget i skogen öka med 45-90 miljoner ton koldioxid, alltså lika mycket eller mer än våra totala utsläpp idag
SLU:s handledare dåligt pålästa
Charlotta Erefurs avhandling om kontinuitetsskogsbruk är bra ur vetenskaplig synvinkel, men hennes försök visar att handledarena inte känner till andra doktorsarbeten vid samma institution. Då Erefur arbetar vidare inom Sveaskog är detta illavarslande med tanke på att bolaget blir misslett rörande den ekonomiska och miljömässiga potentialen i ett rätt utformat hyggesfritt skogsbruk.
Markberedning är onödig
Grönrisplantering utförs enkelt och billigt den första våren efter en kalavverkning. Överlevnad och tillväxt blir lika bra som efter markberedning om plantorna har ett bra insektsskydd på sig. Går bra på färska hyggen, men ännu bättre inne bland träd. Detta beror på att snytbaggar gärna gnager bark på trädens levande rötter och på färska grenar med gröna barr ”grönrisplantering”. Lämna välskapta omogna träd såsom återväxt och komplettera med grönrisplantering i luckor som saknar naturplantor. Då slipper Du kalhyggen, får en vacker naturlik skog, och fördubblar nettot i virkesodlingen. Rekommendationen bygger på resultaten i mer än två hundra försök studerade sedan 1950-talet.
Vetenskapligt misstag
Tyvärr har alltför ytlig forskning vid SLU misslett skogsnäringen, så att räntan på arbetande kapital blivit väldigt låg i Sverige. Skogsindustrin och skogsägarna går miste om stora mängder virke och inkomster. SLU:s blädningsförsök, som pågick i över 60 år, visar om materialet analyseras på rätt sätt, att hög volymproduktion uppnås om stående volymen hålls låg, om gallringsstyrkan är låg och om skogen sköts så att stora och små träd står blandade.
Brev till GenDir Skogsst
Generaldirektören skall delta i ett seminarium 2010-05-19 som handlar om ”en ny skogsvårdslag”. Mats Hagner hoppas att hon skall uppmärksamma den pågående debatten i Lycksele. Skogsstyrelsen där anser att lagen kräver att skogsägaren Wollberg skall avverka de kvalitetsdanade halvstora tallar som han lämnat därför att de utgör en utomordentligt värdefull återväxt. Praxis vid lagtolkningen måste ändras
Riksdagsmän, hjälp oss
Tillämpningen av skogsvårdslagen måste ändras för att återväxten av träd skall fungera i karga trakter. Skogsägare som gör det enda rätta anmäls till polisen av statens tjänare.
Brev till regeringen
Erik Solbu, Skellefteå skriver till Närings, Jordbruks- och Miljöministrarna gällande ärendet Harald Holmberg
Lättfattligt om Naturkultur
På några få sidor redovisas principen och hypoteserna för Naturkultur. Av illustrationerna framgår hur träd väljs för att största möjliga långsiktiga nytta skall uppnås vid skötsel av skog.
Riksdagsledamöter
Riksdagsledamöter och brev
700 tusen i vinst
Kalhuggning ersattes med befriande gallring på 25 ha i Jämtland. Träd att skörda märktes med färgring. Plantor sattes i mossan i luckor. Skogsägarens vinst blev minst 700 tusen kronor. UBICON Rapp-08-2007
Använd småträd med god kvalitet
En privat markägare i Tallsjö, Västerbotten följde inte rekommendationerna om hyggesrensning, markberedning och plantering. Han satte i stället plantor i mossan mellan överlevande beståndsföryngring. Hans kassaflöde per år och hektar kommer att bli tio gånger högre än om han gjort som vanligt. Det gjorde bolaget på andra sidan rågången.
Harald Holmbergs ledare
Harald Holmbergs ledare i Miljömagasinet, förklarar vad han önskar åstadkomma med sitt skogsbruk
Naturkultur, försök och resultat
Naturkultur har nu provats under 12-18 år i tolv stora försöksområden utlagda från Östergötland i söder till Gällivare i norr, från kusten och upp till fjällkanten. Resultaten visar att befriade träd reagerar såsom förväntat med så kraftig tillväxt att den låg på 85 % av tillväxten i orörd skog 5-12 år efter gallringen, trots uttag av 50 % av volymen och 70 % av värdet. Berikande plantering utan markberedning gav hög överlevnad även i små luckor, men tillväxten hos plantorna hämmades givetvis av stora träd i närheten. Denna hämning var en ekonomisk fördel för skogsägaren eftersom all den stamtillväxt som fattades i de små plantorna återfanns i de stora träd som utövade konkurrensen. Grönrisplantering kan ske med gott resultat i hela landet, både på hyggen och i luckor. Markberedning är alltså inte längre nödvändig. Detta är gynnsamt för rennäringen, fornminnesvården, klimatet, vård av ekosystemen i rinnande vatten och för skogsägarens ekonomi.
Harald mot skogsstyrelsen
Harald Holmberg kommenterar skogsstyrelsens sex-sidiga inlaga till kammarrätten insänd i april 2009. Harald bevisar att myndigheten presenterar sin andra medvetna lögn. Han påpekar också att hans skog är fylld av naturlig återväxt i form av träd som ännu inte mognat. Skogsstyrelsen har själv orsakat ett svårt dilemma, genom att skriva en rad paragrafer, som utgår från en onaturlig skog bestående av endast lika gamla och lika stora träd. Myndigheten förbjuder inte hyggesfritt skogsbruk, samtidigt som de flesta bestämmelserna i skogsvårdslagen inte kan tillämpas på en hyggesfri skog. En sådan består med nödvändighet av en blandning av träd med olika storlek och ålder.
Nytt till kammarrätten
Sedan skogsstyrelsen tvingats korrigera sin lögn under de muntliga förhandlingarna 11 mars i målet mot Harald Holmberg, har han lämnat in ytterligare bevisa på att hans skogsbrukssätt är bättre än det som skogsstyrelsen förordar.
Elfving-Lundqvist mot Hagner
Två debattartiklar i Västerb.Kuriren. Den första skriven 19/3 sid 4 av forskarna Elfving och Lundqvist ”Kalhuggning bäst” den andra skriven av forskaren Hagner, (ännu ej publicerad) ”Hyggesfritt bäst”.
Harald Holmberg i kammarrätten
Harald Holmberg kommer att lägga fram bevis i kammarrätten 11 mars 2009. De visar att hans eget sätt att sköta skogen ger hög avkastning, vilket krävs i 1§ i skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen försöker tvinga honom att sköta skogen på ett sätt som inte uppfyller lagens krav.
Brev till miljöministern
Träkol på marken ökar bördigheten och binder kol. Pyrolys vid värmeverken i stället för fullständig förbränning kan bli ett sätt för samhället att binda CO2 i stället för att avge CO2.
Brev till miljöministern
Nu har vetenskapliga försök bevisat att markberedning inte är nödvändig för att få upp skog. Utnyttja möjligheten för att gagna klimatet och vår miljö. Rädda fornlämningarna
8000 arbetstillfällen
Ett brev till näringsministern Maud Olofsson från Mats Hagner. Passa på att utbilda trädmärkare när så många frågar efter arbete. Utbildningen skapar trevliga jobb i skogsbygderna
Det ideala systemet för virkesodling
Rapporten innehåller det som presenterades för skogsstyrelsens ledning 9 februare 2009. Anledningen till mötet som skedde på Mats Hagners initiativ, var att han önskar ett samarbete med skogsstyrelsen för att uppnå flera mål: 1. Förhindra skövlande plockhuggning 2. Uppmuntra till förädlande plockhuggning 3. Samarbeta om utbildning och certifiering av trädmärkare
Kont.skogsbruk ger stor vinst i CO2-utsläpp
Professor Anders Lindroth i brev till Göran Persson ordf i Sveaskog 7 jan, 2009.... ”Våra studier bekräftar att skogar är stora sänkor för koldioxid men vi kan också konstatera att skogarna släpper ut stora mängder koldioxid under och efter hyggesfasen.... I genomsnitt utgör kolupptaget ca 50% av det maximala, som inträffar under skogens medelålder, dvs det finns en större potential till att höja medelupptaget väsentligt..... Skogen spelar en viktig roll som kolsänka idag men våra studier indikerar att det finns betydligt mera att hämta med en förändrad skötsel om man kan undvika de initiala förlusterna..... En mycket intressant iakttagelse som vi har gjort är att kolupptaget knappast påverkas alls av en normal gallring. Den förväntade kraftiga minskningen uteblir helt även vid normala gallringsstyrkor.... Detta ger stöd för hypotesen att ett förändrat skogsbruk skulle avsevärt kunna öka nettoupptaget av koldioxid i Sveriges skogar genom att undvika kalhyggesfasen och i stället bedriva ett ’kontinuitetsskogsbruk’.”
Brev till politiska partier
Partierna informeras om protesterna mot Sveaskog, och uppmanas att utnyttja ny vetenskaplig kunskap som gör att de nu kan vinna popularitet genom att rekommendera övergång från kalhyggesbruk till ett ansvarsfullt naturnära skogsbruk. Detta skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin och hälsas med hurrarop av miljörörelsen.
Tysklands naturnära skogsbruk
Lutz Fähser har utvecklat ett system för naturnära skogsbruk som antagits som standard för tyska statens skog. Även FSC, WWF, GreenPeace och Jordens Vänner har antagit det som standard, dock med vissa modifikationer.
Kalhyggesfritt i Finland
Tidskriften ”Finlands Natur 3/2008” har en artikel med följande rubriker: Skogen kan ge avkastning utan kalhyggen. Nytt rådgivningsföretag marknadsför grönare skogsbruk. Läs hela artikeln
Öppet brev till Dekanus
Dekanus SLU, bekräfta att Du är missnöjd med forskares försök att dölja dåliga arbeten och med att doktorander, som inte tillåter granskning av avhandlingen, ändå blir godkända
Rikstaxytor - oanvändbara
Rikstaxens tillfälliga ytor har givit felaktiga produktionsmodeller
Naturkultur illustrerad
En illustration med resonemang om trädval ges i Rapp-04-2008 från UBICON
Liberich
Liberich, an economic principle resulting in contiuous tree cover The UBICON Report-13-2007 describes the scientific background and the consequencies of Liberich.
Upptäckten Naturkultur
Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst. Skötsel av trädgrupp i stället för beståndsskötsel UBICON Rapp-1-07
Ekonomi och virkeskvalitet
Skiktad skog av gran och tall ger lika hög volymproduktion, bra virke och god ekonomi enligt forskare vid SLU. UBICON Rapp-13-2006
Lönsamt och miljövänligt
Redovisar den vetenskapliga bakgrunden till det som skett på en skogsfastighet i Norra Jämtland. UBICON Rapp 24 2005.
     Juni 2016
V Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön
22  12345
236789101112
2413141516171819
2520212223242526
2627282930

 Nyheter

  • Läroboken Naturkultur
På Föreningen Naturbu...
(2015-04-21)

  • Certifierade trädmärkare
Nu finner Du adresser...
(2013-09-28)

  • Hyggesfritt tillåtet
Harald Holmberg i Lyc...
(2013-09-28)


Webbplatsen baserad på: FSY PLUS 2.1
© Wikinggruppen