Föreningen Naturbruk
  
 
 »   Nyheter
 »   Kalender
 »   Forum
 »   Verksamhet
 »   Styrelse
 »   Bildarkiv
 »   Protokoll
 »   Avgifter
 »   Stadgar
 »   Rapporter
 »   Länkar
 »   Frågor och Svar
 »   Besöksfrekvens
 »   Om webbplatsen
 »   Startsidan

 »   Admin
  
Rapporter

Här publiceras rapporter av intresse för föreningens medlemmar. Författaren ansvarar ensam för innehållet. Klicka på en ikon för att öppna aktuell rapport!
Mats Hagner ansöker om plats vid SLU
Då skogsbiblioteket på SLU censurerat Mats Hagners elektroniska skrifter kan inte allmänheten nå dem via de svenska bibliotekens databas LIBRIS. Hagner kan inte heller publicera några nya vetenskapliga skrifter på skogsbiblioteket. Om han fick bli gästforskare vid någon institution, på samma sätt som före december 2012, skulle problemet lösas. Detta är viktigt när utbildningen till Certifikat i Naturkultur ackrediteras. I brev till en prefekt vid SLU, Lars Östlund, redovisar han skälen till att han borde inbjudas att ånyo vara gästforskare.
Lärobok i Naturkultur
Den andra upplagan av Naturkultur är under omarbetning. Här ser Du den senaste versionen 2014-02-11
Skogsstyrelsens Info om Hyggesfritt
Skogsstyrlesens information om hyggesffritt 27 maj i Umeå var så undermålig, att man kan ana ett underliggande syfte. De skötselformer, som myndigheten nu tillåter, leder till så dåliga resultat att politikerna så småningom blir tvingade att sätta stopp för hyggesfritt skogsbruk. Det är bara att hoppas att tillräckligt många skogsägare har hunnit prova den hyggesfria metoden Naturkultur innan dess. De stora fördelarna man då kan uppvisa, i ekologi, biodiversitet, rekreation, jakt, klimat, virkeskvalitet och ekonomi, får i så fall politikerna att, såsom i andra länder, förbjuda kalhyggesbruk.
SLU ger falsk information
Politiker ifrågasätter nu den svenska skogsvårdslagen, som tvingat myndigheten att åtala skogsägare som brukar sin skog genom återkommande gallringar i stället för genom kalhuggning. Skogsstyrelsen begärde därför en utredning om virkesproduktionen i skiktad skog av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. I utredningen hävdas att skiktad skog måste behandlas så att virkesförrådet hålls på hög nivå därför att tillväxten annars blir för låg. Därigenom anses texten i nuvarande skogsvårdslag kunna bibehållas utan förändring. Slutsatserna i utredningen grundar sig på enkel okulär analys av punktsvärmar, som vid närmare granskning i detta arbete, visar sig motivera helt motsatta slutsatser. En djuplodande multidimensionell statistisk analys visar resultat som kullkastar hela ”den svenska modellen för skogsbruk”. Hög tillväxt uppnås nämligen om skogens naturliga skiktning bibehålls genom kontinuerligt skogsbruk, samtidigt som virkesförrådet hålls lågt. Tyvärr tycks utredningens arbete vara grundat på ett vetenskapligt medvetet falskt motiv, som understöds av både universitetet och skogsmyndigheten
Datoriserad gallring
Oslo kommun har med hjälp av FORAN och laserskanning gjort en ytterst detaljerad karta i tre dimensioner över hela skogen, 18 000 ha, runt huvudstaden. Varje träd finns koordinatsatt och värderad i antal sågstockar. Med en datormodell som föreslår gallring enligt Naturkultur, kompletterad med manuell korrigering av en certifierad skogsman, kan man förenkla trädmärkning och öka sitt ekonomiska resultat. Avverkningsmaskinen väljer koordinatsatta träd som inte behöver färgmärkas. Träden kan säljas till högstbjudande redan innan de avverkas
Certifierade trädmärkare
Här finner Du adresser till certifierade trädmärkare. De hjälper skogsägare att bedriva kontinuerligt skogsbruk utan hyggen. Det finns många alternativ till kalhyggesbruk. Metoden Naturkultur är en variant vars målsättning är att maximera den långsiktiga avkastningen på varje punkt i skogen. En annan metod som erbjuds av certifierade trädmärkare är exempelvis Lybeck-modellen som lägger stor vikt på att få skogen så naturlig som möjligt. De tre sista personerna på listan nedan erbjuder Lybeck-modellen medan de övriga erbjuder modellen Naturkultur.
Inbjudan ”Framtidens Skogsbruk”
Framtidens skogsbruk Tekniska landvinningar och Naturkultur Mats Hagner, professor emeritus Harald Holmberg, skogsägare Moderator: Fredrik Link Ersboda Folkets Hus, 18 februari 2014 kl 1830-2100 Obligatorisk föranmälan senast 9 februari Till Inga-Lis Johansson 070-255 85 80 eller Till Mats Hagner 070-64 222 44 epost mats.hagner@allt2.se Fölljande tekniska landvinningar gör det möjligt att bedriva hyggesfritt skogsbruk på ett mycket rationellt sätt: Laserscanning Datoriserat urval av träd En karta som visar varje träds placering och storlek används för att digitalt avgöra vilka träd som skall lämnas för att avkastningen skall maximeras långsiktigt. En högt utbildad person justerar datorns förslag efter att i skogen ha granskat trädens kvalitet.
Nationalekonomiska vinster med Naturkultur
Om hyggesfritt skogsbruk i form av Naturkultur får ersätta det nuvarande hyggesbruket blir effekterna mycket positiva för glesbygden och för landet. Skogsägarna kan placera ytterligare 8 miljarder kronor per år på banken, dessutom får skogsindustrin större inkomster på grund av bättre råvara. Utöver detta tillkommer bland annat att skogarna binder väldigt mycket mer koldioxid.
Ekonomiskt resultat av Naturkultur
I ett stort försök utanför Umeå jämförs plockhuggning med kalavverkning. Efter 21 år har ungskogen på kalhygget ännu inte uppnått något positivt drivningsnetto. De plockhuggna områdenas drivningsnetto ligger på 26-31 tusen kr/ha och det är dags för nästa inkomstbringande gallring. Genom fortsatt plockhuggning kommer markägaren att uppnå en långsiktiga nettoinkomst som blir 1.7 gånger så hög som om han fortsätter med kalhuggning.
Höstexkursionen 2013
SKOGENS höstexkursion 2013, som var ett mycket dyrt evenemang för hundratalet deltagare, klargjorde att skogsstyrelsen är bra på att hålla dialog och att försöka upprätta målbilder. De verkligt nyttiga nyheterna, för dem som skall sköta skog, fördoldes medvetet av arrangörerna och av föredragshållare från SLU.
Varför kalhugga ?
Befriande gallring utfördes i ett stort försök strax norr om Umeå 1991. Både stora och små träd reagerade positivt på det ökade utrymme de fick. Bolaget Holmen har fått 4-20 % ränta på sin investering i form av träd i olika storlek. Det var alltså fördelaktigt att lämna de omogna träden i stället för att, som avsikten var, kalhugga och bekosta efterföljande återväxtåtgärder.
Brev till Rektor för SLU 130306
Mats Hagner berättar i ett fem sidor långt brev bl.a. om att otestade hypoteser ligger bakom kalhyggesbruket och skogsvårdslagen. Skogsfakulteten tillåter brott mot tryckfriheten och har tillåtit forskare att medvetet sprida falsk information till studenterna. Allt är en följd av ett felaktigt system för tilldelning av forskningsanslag. ”Såsom rektor måste Du göra något åt det forskningsetiska förfall, som skogsfakulteten drabbats av under lång tid. Ditt eftermäle blir gott om Du tar i med hårdhandskarna, eftersom detta gagnar hela skogsnäringens verksamhet, och vårt skogsekosystem. På sikt förbättras skogsforskningens rykte och dess effektivitet.”
Hagners Synd mot skogsnäringen
Mats Hagner berättar kortfattat vilka synteser om skogsbruk, som blivit resultatet av hans egen forskning och av litteraturstudier. Synteserna är mycket olika dem som andra forskare dragit, vilket uppfattats som ett angrepp på kollegor och på hela skogsnäringen. En sann forskare bör givetvis sprida den kunskap som föranleds av vetenskapliga resultat, oavsett vad omgivningen tycker.
Överklagan till kammarrätten
Detta mål handlar om ifall kalhyggesbruket i Sverige är vetenskapligt motiverat. Forskarna på SLU har ansvaret för den skogsvårdslag som skapades 1950 och i stort ser likadan ut idag. Jag var själv som professor redan på 1970-talet mycket entusiastisk anhängare av kalhyggesbruk. Mina studenters tvivel på kalhyggesbrukets ekonomi gjorde att jag började utforska om hypoteserna stämde. Mina litteraturstudier, och småningom mina egna fältförsök med kontinuerlig gallring, dvs. alternativet till kalhyggesbruk, har avslöjat mycket stora brister i mina forskarkollegors arbeten. Mats Hagner i januari 2013
SLUs fakultet tillåter brott
Antingen har Lundqvist gallrat data, vilket är ett brott mot tryckfrihetsförordningen och mot SLUs egna regler, eller så ljuger dekanus när han säger att ”någon sammanställning av data från blädningsytor från 1989 finns inte vid SLU”. Dekanus, vars främsta uppgift är att se till att forskning och undervisning vid SLU bedrivs enligt en hög etisk standard, borde rimligen ha svarat Mats Hagner: ”Vi beklagar den censur och bestraffning som drabbat Dig som gästforskare vid institutionen skogsekonomi. Vi överväger att avskeda Lars Lundqvist och chefsjuristen Lennart Jonsson eftersom de inte iakttar de grundläggande etiska regler som åvilar varje anställd på SLU. Vi utser en ny prefekt vid skogsekonomi. Vi uppmanar också SLUs bibliotekarie att omedelbart registrera den rapport som censurerats och att återställa de eböcker som raderats.”
Skogsfakulteten SLU
Dekanus påstår att fakulteten aldrig fattat beslut om att censurera och radera skrifter av Mats Hagner. Fakulteten ber inte om ursäkt för att så har skett. Dekanus påstår att någon sammanställning av material från de blädade ytorna som följts i 60 år inte finns på SLU. Hagner svarar med att rekommendera fakulteten att åtgärda de olagliga handlingar som ett kollektiv av forskare utfört, och kräver att SLU lämnar ut den sammanställning av data som bevisligen fanns hösten 2012, då Lars Lundqvist publicerade dessa i en utredning överlämnad till skogsstyrelsen.
Till rektor för SLU om Censur
Brevet från Mats Hagner ger en bakgrund och förklaring till varför SLU:s forskare är rädda för de vetenskapliga resultat som kommit fram från SLU:s blädningsförsök. Dessa har behandlats under 60 år och gallrats vart tionde år. Genom försiktigt uttag av mogna träd har det i jämförelse med kalhyggesbruk producerats mer virke, bättre virke och blivit ett bättre ekonomiskt utbyte. Problemet är att SLU:s forskare försöker undvika att resultaten blir kända genom att censurera Hagners alla vetenskapliga artiklar, som redan arkiverats i skogsbibliotektet. Hagner anmodar rektor att vända skandalen till något positivt genom att via politiker arbeta för ett nytt system för tilldelning av forskningsanslag. Roten till det onda är nämligen att forskare måste vara populära inom skogsnäringen för att få anslag.
Justitiekanslern skall döma SLU för censur
Sveriges Lantbruksuniversitet försöker genom censur och bestraffning förhindra att allmänheten får kännedom om att hyggesfritt skogsbruk kan ge mer virke. bättre virke och större intäkter till skogsägarna än det konventionella kalhyggesbruket. Ärendet är anmält till justitiekanslern som behandlar brott mot yttrandefriheten
Fullskiktad tallskog
Monika Stridsman, GD, Skogsstyrelsen Bifogat finner Du en glad hälsning och en vacker bild på en fullskiktad tallskog. Dokumentet är ett bidrag till skogsstyrelsens önskemål om kunskaper rörande skötsel av svensk skog. Med vänliga hälsningar Mats Hagner
Röj så att krontaket blir mycket ojämnt
Ett försök med röjning i en sydsvensk tallskog visar att det går att uppnå både dubbelt långsiktigt drivningsnetto och mycket hög timmerkvalitet genom att göra tallskogen så ojämn som möjligt i fråga om trädstorlek.
Hyggesfritt i MP-motion om Skog
Miljöpartiets motion föreslår ändring av skogsvårdslagen så att hyggesfritt underlättas. Paragraf 10-kurvan bör strykas. ”Fallet med skogsägaren Harald Holmberg, som hamnade i domstol för att vilja bruka sin skog hyggesfritt, har dessutom skapat en osäkerhet bland skogsägare om hyggesfria metoder överhuvudtaget är tillåtna”
Sveaskog, förändra ert skogsbruk
Med anledning av Sveaskogs charmoffensiv, riktad till politiker och journalister, skriver Mats Hagner till bolagets styrelse. Innehållet bevisar att Sveaskogs sätt att bruka skogen leder till en försämring av skogsnäringens råvarubas. Produktionen sjunker och virkets kvalitet försämras. Uppmaningen är att styrelsen låter tjänstemännen granska de refererade vetenskapliga skrifterna och därefter presentera slutsatser som är opåverkade av det man tidigare gjort.
Sveaskogs Charmoffensiv
Den svenska modellen i Sveaskogs tappning presenteras nu med charmiga exkursioner för folk från riksdag och media. Att utglesning av skog är bättre en kalhuggning är dock skogschefen Herman Sundqvist väl medveten om. Hans eget doktorsarbete och ett stort fältförsök på bolagets mark i Kåbdalis visar att den svenska modellen skyndsamt bör ersättas, eftersom naturkultur visat sig ge mer virke och bättre virke med större intäkter till skogsägaren. Dessutom gynnas rennäring, klimat, biodiversitet, fornlämningar, jakt och mångbruk.
Fördubbla nettot av virkesodling
Hyggesfritt skogsbruk är tillåtet och skogsstyrelsen har utsett en tjänsteman i varje distrikt som rådgivare. De som tillämpar myndighetens modell kommer snabbt att uppleva betydande inkomstförstärkning. Tyvärr är risken stor att metoden genomförs av oseriösa entreprenörer som saknar kunskap.
Ny skogslag
I mitten av en stor lucka, dit träden inte når, måste skogsägaren komplettera med återväxt. Detta skall vara kärnan i en framtida förenklad skogsvårdslag, som då blir tillämpbar oavsett på vilket sätt skogen sköts.
Seminarium för riksdagsmän
Skogens framtid. Jag förutspår en ljus framtid för svensk skogsnäring. En fördubbling av skogsägarnas netto av virkesodling kan åstadkommas, vilket medför att ytterligare 9 miljarder kronor per år hamnar i skogsägarnas fickor (Bilaga 1). Genom en övergång till kontinuerligt uttag av mogna träd, kompletterad med borttag av dåliga mindre träd och med plantering i luckor, förbättras både industrins råvara och skogsägarnas intresse av vad de odlar. Underlaget för ecoturism försvåras inte av fula kalhyggen, samtidigt som hänsyn kan tas till klimat, biodiversitet och rennäringen. Vissa arbetstillfällen i skogsbygderna försvinner, men infrastrukturen förbättras av ökade inkomster från skog, samt från ett nytt behov av specialutbildade skogstjänstemän. Utbildningsresurser krävs men kostnaden för denna uppvägs med råge av att skogen och råvaran förbättras. För att underlätta det paradigmskifte, som redan inletts, måste skogsvårdslagen skrivas om (Bilaga 2).
Södras jämförelse Hyggesfritt-Hyggesbruk
Praktiskt utförda försök och storskalig tillämpning av Hyggesfritt i Sverige visar att skogsägarnas nettobehållning dubbleras. I Tyskland visade långvarig tillämpning av de två metoderna att nettot vid Hyggesfritt blev 3.6 gånger så högt som vid Hyggesbruk. Den nationalekonomiska effekten för vår nation är följande. Skogsägarna levererar 90 miljoner m3 varje år och skulle vid övergång till Hyggesfritt genast öka sin behållning med 9 miljarder årligen. Det är lätt att inse att detta skulle få mycket förmånlig inverkan på infrastrukturen i den svenska glesbygden. Skogsindustrin, såväl massaindustri som sågverk, skulle successivt få bättre råvara, vilket förmodligen genererar lika stort mervärde. Detta innebär, dessvärre, att skogsvårdslagen, som sedan 1950 har tvingat till hyggesbruk, under de 60 senaste åren har minskat skogsägarnas inkomst med 60x9 = 540 miljarder kronor. Om skogsindustrins förädlingsvinster är i samma storleksordning blir skognäringens förlust den dubbla. Om den tyska beräkningen i bilaga 1 skulle vara tillämplig på Sverige, skulle skogsägarna årligen vinna 20 miljarder i stället för ”bara” 9 miljarder, på en övergång till Hyggesfritt.
Öppet brev till statsministern från Mats Hagner
Detta brev är undertecknat av ytterligare 24 personer. Åtalet mot Harald Holmberg, rörande brott mot skogsvårdslagen, lades ned en månad före rättegången. Skogsmyndigheten ville troligen undgå den prestigeförlust den skulle drabbats av när han bevisat, att lagens följdparagrafer strider mot den första paragrafen, som säger att skog skall skötas så att den långsiktigt ger hög avkastning. Ett resolut ingripande av Dig kan tvinga alla berörda att besinna sig och analysera materialet som jag och andra professorer enat oss om i försvaret av Holmberg. Tillsätt en utredning styrd av politiker utan bindning till det konventionella skogsbruket. Då kommer vi snart, liksom man redan gjort i Tyskland och Danmark, att öppna för alternativa former av virkesodling.
CO2 och skogsbruk
Hyggesfritt minskar det svenska samhällets emission av CO2 med en fjärdedel. Förmultning under kalmarkstiden och reducerad stormfällning är huvudskälen. Om avverkning och transport av virke till industrin sker med heliumfyllda ballonger reduceras emissionen från denna verksamhet med 99 %, och samtidigt uppnår man en mängd andra fördelar.
Air-borne transport
Med hjälp av heliumgas kan transporter ske nattetid från dörr till dörr utan att någon människa styr. GPS och datorstyrning gör detta möjligt att förverkliga omedelbart. Luften bär lasten. Vägar och broar blir onödiga. Skogen får växa ostörd av trädfällning och av tunga traktorers destruktion av mark. Tekniken skall givetvis användas även inom andra områden än skogsbruk.
Budskap till jordbruksutskottets ledamöter i december 2011
Det ökade intresset för naturkultur bland landets skogsägare och nya vetenskapliga rön leder till en övergång från kalhyggesbruk till naturkultur. Skogsvårdslagen måste av denna anledning skrivas om helt och hållet.
Idealiskt skogsbruk
Ett idealiskt skogsbruk uppstår om man brukar skiktad skog kontinuerligt genom att skörda mogna träd och friställa välformade omogna träd. Gamla felaktiga hypoteser ligger bakom kalhyggesbruket. Nya rön motiverar en övergång till bruk av skiktad skog. Det sistnämnda ger -- mer virke --bättre virke -- fördubblat netto. Fem professorer har vittnat. Om möjligt bör träd skördas med luftburen teknik
Översyn av tillämpning av skogslagen
Kurser om Naturkultur stöds denna höst av Mellanskog, Naturskyddsföreningen och Skogsstyrelsen. Hagners vädjan till generaldirektören, om besked rörande tillåtligheten av Naturkultur, har besvarats med att myndighetens jurister ser över hur lagen skall tillämpas.
Exkursion 14/6 Föredrag Harald Holmberg
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?
Tingsrätten Lycksele, Inlagor
Vid den av åklagaren inställda rättegången mot Harald Holmberg, som skulle hållits den 14 juni 2011, skulle bifogade inlagor ha lämnats in, och därmed blivit allmänt tillgängliga. De visar att Harald Holmbergs skogsskötsel ger en naturlik skog som räddar miljön, klimatet och renbetet. Fem professorer intygar också att det ger mest virke, bäst virke och högst drivningsnetto. De visar också att skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram saknar vetenskaplig grund och att lagens §5, §6 och §10 strider mot §1. De visar att maskinell markbedning är onödig, både på kalhyggen och i skogens luckor. De visar slutligen att skogsvårdslagen ända sedan 1950 tyvärr har minskat de svenska skogsägarnas nettoinkomst med 7 miljarder kronor per år, dvs sammanlagt 420 miljarder.
Rättegång 14 juni
Här illustreras det skogsbruk som skogsstyrelsen försöker tvinga Harald Holmberg att tillämpa, samt det skogsbruk som han tillämpat i tjugo år. Naturkultur ger högst avkastning, gott virke, stor biodiversitet, gott mångbruk samt vård av klimat och fornminnen.
SCA Gemmel Svar
Pelle Gemmel, skogsvårdschef SCA, svarar här på öppet brev från Mats Hagner. Det gäller HUR och VAR bolaget avser tillämpa hyggesfritt skogsbruk
Öppet brev till Per Gemmel SCA
Bolagets styrelse har bestämt att hyggesfritt skogsbruk skall tillämpas på 5 % av skogsarealen. Vi är många som undrar HUR och VAR bolaget tänker tillämpa hyggesfritt skogsbruk. Du är snsvarig för bolagets skogsskötsel och känner till svaret. Vänligen ge oss i föreningen Naturbruk svar på dessa två frågor.
Brev till VD Jan Johansson SCA
SCA har glädjande nog beslutat tillämpa hyggesfritt skogsbruk på 5 % av sin skogsmark. Detta är ett mycket stort steg framåt. Styrelsen har samtidigt beslutat att fortsätta med hyggesbruket på 95 %, utan att ge några vetenskapliga skäl till detta. Eftersom bolaget skulle tjäna en miljard kronor per år på att tillämpa hyggesfritt av lämplig sort på all sin skogsmark, vill Mats Hagner, som aktiägare veta de vetenskapliga skälen till beslutet. Den extra inkomsten motiverar en omskolning av skogstjänsemännen.
Låt skogen göra jobbet
Professor Anders Lindroth vid Lunds universitet har gjort beräkningar av vilken ökad bindning av CO2 man kan åstadkomma genom ändrad skogsskötsel. En åtgärd som skulle vara positiv ur flera andra miljösynpunkter vore att gå över från dagens ”kalhyggesbruk” till ett ”kontinuitetsskogsbruk”. Dagens kalhyggesbruk medför att skogen släpper ut mera koldioxid till atmosfären än det som tas upp under ungefär 15 procent av omloppstiden. Det tar cirka 30 år innan förlusterna har hämtats igen. Det finns idag utarbetade koncept till ett mera kontinuerligt skogsbruk vid vilket man hela tiden håller en så tät skog som möjligt. Det medför att stora mängder koldioxid hela tiden tas upp från atmosfären. En uppskattning av vad det skulle kunna innebära ger vid handen att upptaget av koldioxid kanske skulle kunna öka med i storleksordningen 50-100 procent. Om detta skulle genomföras rakt av i Skogssverige skulle nettoupptaget i skogen öka med 45-90 miljoner ton koldioxid, alltså lika mycket eller mer än våra totala utsläpp idag
SCA kör 5 % hyggesfritt
Styrelsen för SCA har nu givit besked om att bolaget kommer att använda alternativet hyggesfritt på 5 % av sin skogsmark.
Skogsstyrelsens Policy Hyggesfritt
Utredare på skogsstyrelsen har lagt ett förslag till policy. En referensgrupp arbetar nu med ett slutligt förslag. Denna fil skildrar diskussioner mellan utredaren och Mats Hagner, med inslag av andra forskares mening.
SLU:s handledare dåligt pålästa
Charlotta Erefurs avhandling om kontinuitetsskogsbruk är bra ur vetenskaplig synvinkel, men hennes försök visar att handledarena inte känner till andra doktorsarbeten vid samma institution. Då Erefur arbetar vidare inom Sveaskog är detta illavarslande med tanke på att bolaget blir misslett rörande den ekonomiska och miljömässiga potentialen i ett rätt utformat hyggesfritt skogsbruk.
Wollbergs strid mot skogsstyrelsen i Lycksele
Skogsägaren Per Wollberg i Norrbäck har skördat mycket värdefull tall som hans far en gång friställde, p.g.a. att de var kvalitetsdanade. Per har friställt halvvuxna tallar med mycket högt framtida värde. Han tänker plantera luckor utan naturlig återväxt och göra detta utan markberedning, eftersom detta förstör renarnas bete, och skadar rötterna på de kvarvarande träden. Skogsstyrelsen kräver att han kalavverkar markbereder och planterar. Wollberg har nu planterat i alla luckor, men fann att naturen själv skapat så tät återväxt av tall att han nästan inte hittade något ställe där det behövdes en planterad planta. Skogsstyrelsen har tystnat.
Markberedning är onödig
Grönrisplantering utförs enkelt och billigt den första våren efter en kalavverkning. Överlevnad och tillväxt blir lika bra som efter markberedning om plantorna har ett bra insektsskydd på sig. Går bra på färska hyggen, men ännu bättre inne bland träd. Detta beror på att snytbaggar gärna gnager bark på trädens levande rötter och på färska grenar med gröna barr ”grönrisplantering”. Lämna välskapta omogna träd såsom återväxt och komplettera med grönrisplantering i luckor som saknar naturplantor. Då slipper Du kalhyggen, får en vacker naturlik skog, och fördubblar nettot i virkesodlingen. Rekommendationen bygger på resultaten i mer än två hundra försök studerade sedan 1950-talet.
Vetenskapligt misstag
Tyvärr har alltför ytlig forskning vid SLU misslett skogsnäringen, så att räntan på arbetande kapital blivit väldigt låg i Sverige. Skogsindustrin och skogsägarna går miste om stora mängder virke och inkomster. SLU:s blädningsförsök, som pågick i över 60 år, visar om materialet analyseras på rätt sätt, att hög volymproduktion uppnås om stående volymen hålls låg, om gallringsstyrkan är låg och om skogen sköts så att stora och små träd står blandade.
Brev till GenDir Skogsst
Generaldirektören skall delta i ett seminarium 2010-05-19 som handlar om ”en ny skogsvårdslag”. Mats Hagner hoppas att hon skall uppmärksamma den pågående debatten i Lycksele. Skogsstyrelsen där anser att lagen kräver att skogsägaren Wollberg skall avverka de kvalitetsdanade halvstora tallar som han lämnat därför att de utgör en utomordentligt värdefull återväxt. Praxis vid lagtolkningen måste ändras
Riksdagsmän, hjälp oss
Tillämpningen av skogsvårdslagen måste ändras för att återväxten av träd skall fungera i karga trakter. Skogsägare som gör det enda rätta anmäls till polisen av statens tjänare.
Brev till regeringen
Erik Solbu, Skellefteå skriver till Närings, Jordbruks- och Miljöministrarna gällande ärendet Harald Holmberg
Lättfattligt om Naturkultur
På några få sidor redovisas principen och hypoteserna för Naturkultur. Av illustrationerna framgår hur träd väljs för att största möjliga långsiktiga nytta skall uppnås vid skötsel av skog.
Riksdagsledamöter
Riksdagsledamöter och brev
Interpellation
Interpellation + protokoll från riksdagen rörande förändrad skogsvårdslag Oktober 2009
700 tusen i vinst
Kalhuggning ersattes med befriande gallring på 25 ha i Jämtland. Träd att skörda märktes med färgring. Plantor sattes i mossan i luckor. Skogsägarens vinst blev minst 700 tusen kronor. UBICON Rapp-08-2007
Hög volymproduktion i gles skog
I det stora fältförsöket i Piellovare (Jokkmokk) kan en kalhuggen parcell, jämföras med en orörd och med en parcell där skogen glesats ut kraftigt samt därefter berikats med planterade plantor av gran och tall. Den kraftigt utglesade skogen, ger redan 5-12 år efter plockhuggning, inte mindre än 87 % av den volym som tillväxer i tät orörd skog. Ingen stormfällning har drabbat skogen. Skogsstyrelsen har själv tagit fram data. På den markberedda och planterade kalytan har produktionen under samma tid varit 0 %. Överlevnaden av planterade plantor är bättre inne i den glesa skogen än på kalhygget. Försöket är särskilt glädjande för rennäringen eftersom resultaten bevisar att alla tjänar på att skog inte kalavverkas och på att marken i luckor, där plantor bör planteras, inte behöver störas med markberedning.
Använd småträd med god kvalitet
En privat markägare i Tallsjö, Västerbotten följde inte rekommendationerna om hyggesrensning, markberedning och plantering. Han satte i stället plantor i mossan mellan överlevande beståndsföryngring. Hans kassaflöde per år och hektar kommer att bli tio gånger högre än om han gjort som vanligt. Det gjorde bolaget på andra sidan rågången.
Harald Holmbergs ledare
Harald Holmbergs ledare i Miljömagasinet, förklarar vad han önskar åstadkomma med sitt skogsbruk
Holmberg till regeringsrätten
Efter kammarrättens negativa dom i september 2009 överklagar Harald Holmberg till regeringsrätten i oktober.
Naturkultur, försök och resultat
Naturkultur har nu provats under 12-18 år i tolv stora försöksområden utlagda från Östergötland i söder till Gällivare i norr, från kusten och upp till fjällkanten. Resultaten visar att befriade träd reagerar såsom förväntat med så kraftig tillväxt att den låg på 85 % av tillväxten i orörd skog 5-12 år efter gallringen, trots uttag av 50 % av volymen och 70 % av värdet. Berikande plantering utan markberedning gav hög överlevnad även i små luckor, men tillväxten hos plantorna hämmades givetvis av stora träd i närheten. Denna hämning var en ekonomisk fördel för skogsägaren eftersom all den stamtillväxt som fattades i de små plantorna återfanns i de stora träd som utövade konkurrensen. Grönrisplantering kan ske med gott resultat i hela landet, både på hyggen och i luckor. Markberedning är alltså inte längre nödvändig. Detta är gynnsamt för rennäringen, fornminnesvården, klimatet, vård av ekosystemen i rinnande vatten och för skogsägarens ekonomi.
Harald mot skogsstyrelsen
Harald Holmberg kommenterar skogsstyrelsens sex-sidiga inlaga till kammarrätten insänd i april 2009. Harald bevisar att myndigheten presenterar sin andra medvetna lögn. Han påpekar också att hans skog är fylld av naturlig återväxt i form av träd som ännu inte mognat. Skogsstyrelsen har själv orsakat ett svårt dilemma, genom att skriva en rad paragrafer, som utgår från en onaturlig skog bestående av endast lika gamla och lika stora träd. Myndigheten förbjuder inte hyggesfritt skogsbruk, samtidigt som de flesta bestämmelserna i skogsvårdslagen inte kan tillämpas på en hyggesfri skog. En sådan består med nödvändighet av en blandning av träd med olika storlek och ålder.
Nytt till kammarrätten
Sedan skogsstyrelsen tvingats korrigera sin lögn under de muntliga förhandlingarna 11 mars i målet mot Harald Holmberg, har han lämnat in ytterligare bevisa på att hans skogsbrukssätt är bättre än det som skogsstyrelsen förordar.
Elfving-Lundqvist mot Hagner
Två debattartiklar i Västerb.Kuriren. Den första skriven 19/3 sid 4 av forskarna Elfving och Lundqvist ”Kalhuggning bäst” den andra skriven av forskaren Hagner, (ännu ej publicerad) ”Hyggesfritt bäst”.
Harald Holmberg i kammarrätten
Harald Holmberg kommer att lägga fram bevis i kammarrätten 11 mars 2009. De visar att hans eget sätt att sköta skogen ger hög avkastning, vilket krävs i 1§ i skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen försöker tvinga honom att sköta skogen på ett sätt som inte uppfyller lagens krav.
Brev till miljöministern
Träkol på marken ökar bördigheten och binder kol. Pyrolys vid värmeverken i stället för fullständig förbränning kan bli ett sätt för samhället att binda CO2 i stället för att avge CO2.
Brev till miljöministern
Nu har vetenskapliga försök bevisat att markberedning inte är nödvändig för att få upp skog. Utnyttja möjligheten för att gagna klimatet och vår miljö. Rädda fornlämningarna
8000 arbetstillfällen
Ett brev till näringsministern Maud Olofsson från Mats Hagner. Passa på att utbilda trädmärkare när så många frågar efter arbete. Utbildningen skapar trevliga jobb i skogsbygderna
Det ideala systemet för virkesodling
Rapporten innehåller det som presenterades för skogsstyrelsens ledning 9 februare 2009. Anledningen till mötet som skedde på Mats Hagners initiativ, var att han önskar ett samarbete med skogsstyrelsen för att uppnå flera mål: 1. Förhindra skövlande plockhuggning 2. Uppmuntra till förädlande plockhuggning 3. Samarbeta om utbildning och certifiering av trädmärkare
Storön, vetenskaplig analys av hyggesfritt
Tallskogen som Sveaskog vill kalavverka är naturligt skiktad och uppkommen utan kostnad efter en dimensionsavverkning 1964. Nuvärdet av hyggesfritt blir tre gånger så högt som nuvärdet av en kalhuggning.
Kont.skogsbruk ger stor vinst i CO2-utsläpp
Professor Anders Lindroth i brev till Göran Persson ordf i Sveaskog 7 jan, 2009.... ”Våra studier bekräftar att skogar är stora sänkor för koldioxid men vi kan också konstatera att skogarna släpper ut stora mängder koldioxid under och efter hyggesfasen.... I genomsnitt utgör kolupptaget ca 50% av det maximala, som inträffar under skogens medelålder, dvs det finns en större potential till att höja medelupptaget väsentligt..... Skogen spelar en viktig roll som kolsänka idag men våra studier indikerar att det finns betydligt mera att hämta med en förändrad skötsel om man kan undvika de initiala förlusterna..... En mycket intressant iakttagelse som vi har gjort är att kolupptaget knappast påverkas alls av en normal gallring. Den förväntade kraftiga minskningen uteblir helt även vid normala gallringsstyrkor.... Detta ger stöd för hypotesen att ett förändrat skogsbruk skulle avsevärt kunna öka nettoupptaget av koldioxid i Sveriges skogar genom att undvika kalhyggesfasen och i stället bedriva ett ’kontinuitetsskogsbruk’.”
Brev till politiska partier
Partierna informeras om protesterna mot Sveaskog, och uppmanas att utnyttja ny vetenskaplig kunskap som gör att de nu kan vinna popularitet genom att rekommendera övergång från kalhyggesbruk till ett ansvarsfullt naturnära skogsbruk. Detta skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin och hälsas med hurrarop av miljörörelsen.
Tysklands naturnära skogsbruk
Lutz Fähser har utvecklat ett system för naturnära skogsbruk som antagits som standard för tyska statens skog. Även FSC, WWF, GreenPeace och Jordens Vänner har antagit det som standard, dock med vissa modifikationer.
Kalhyggesfritt i Finland
Tidskriften ”Finlands Natur 3/2008” har en artikel med följande rubriker: Skogen kan ge avkastning utan kalhyggen. Nytt rådgivningsföretag marknadsför grönare skogsbruk. Läs hela artikeln
Öppet brev till Dekanus
Dekanus SLU, bekräfta att Du är missnöjd med forskares försök att dölja dåliga arbeten och med att doktorander, som inte tillåter granskning av avhandlingen, ändå blir godkända
Överklagan till kammarrätten
Harald Holmbergs överklagan av dom i länsrätten. Som bilaga anmälan av SLU till justitieombudsmannen och överklagan till regeringsrätten. Det blir muntlig förhandling i kammarrätten, men tidpunkten är fortfarande inte fastställd.
Rikstaxytor - oanvändbara
Rikstaxens tillfälliga ytor har givit felaktiga produktionsmodeller
Dom+Överkl.Regerrätt
Se underbilaga 3 som visar det vetenskapliga misstaget som SLU vill dölja
Naturkultur illustrerad
En illustration med resonemang om trädval ges i Rapp-04-2008 från UBICON
Kalhyggesfritt
Skogsstyrelsens Medd.nr1, 2008 Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbuk, kommenteras av Mats Hagner
Liberich
Liberich, an economic principle resulting in contiuous tree cover The UBICON Report-13-2007 describes the scientific background and the consequencies of Liberich.
Upptäckten Naturkultur
Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst. Skötsel av trädgrupp i stället för beståndsskötsel UBICON Rapp-1-07
Ekonomi och virkeskvalitet
Skiktad skog av gran och tall ger lika hög volymproduktion, bra virke och god ekonomi enligt forskare vid SLU. UBICON Rapp-13-2006
Lönsamt och miljövänligt
Redovisar den vetenskapliga bakgrunden till det som skett på en skogsfastighet i Norra Jämtland. UBICON Rapp 24 2005.
Naturkultur i tallskog
Tallskogen i MUllholm, Arjeplog, sköttes med befriande gallring 30 år före det att bilden togs. Nu finns mycket värdefullt timmer att skörda.
     April 2014
V Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön
14 123456
1578910111213
1614151617181920
1721222324252627
18282930

 Nyheter

  • Hagner vill bli gästforskare vid SLU
Då skogsbiblioteket p...
(2014-03-14)

  • Certifierade trädmärkare
Nu finner Du adresser...
(2013-09-28)

  • Hyggesfritt tillåtet
Åklagaren fann att Ha...
(2013-09-28)

  • Ny upplaga av boken ”Naturkultur”
På Föreningen Naturbu...
(2011-11-28)


Webbplatsen baserad på: FSY PLUS 2.1
© Wikinggruppen